Björn, Måns, Soran och Özz

Igår var en av de roligaste kvällar i mitt liv. Vi var fem tjejer som började med att käka middag på Jack Rabbit Slim´s, namnet gör verkligen inte det där stället rättvisa för det var kanon bra. God mat och stor portion så man var mer än mätt och orkade ingen dessert (miss av restaurangen). Inredningen var riktigt häftig, vi satt och åt i en Chevrolet Cab från 1956 och det var som att man hade tagit ett kliv tillbaka 50 år för det kändes precis som vi var på 50-talet. Vår servitris var så söt i sin prickiga klänning med ett litet, litet förkläde som var mer dekoration än skydd för spill och kladd. Vi hade riktigt kul och pratade både gamla historier och nya om allt och alla som vi kunde komma på.

När vi sedan nästan rullade därifrån åkte vi på "Folkan" där kvällen show skulle äga rum. Vi kom med höga förväntningar och när vi for hem var de mer än uppfyllda. Özz Nûjen är numera min Idol! Han är bara så rolig. Det var han som öppnade och körde första halvtimmen och redan efter ett par minuter hade jag kramp i kinderna och höll på att kissa i byxan. Det bästa med honom är att han för det mesta har ett budskap, en undermening med sina skämt och historier och det gör ju det hela ännu bättre. Det var lite skoj att han skämtade med Offerdalingarna på första raden oxå.
Sen var det Soran Ismail och han är ju bara så sööt. Han var väldigt rolig han oxå och det hjälpte ju varken kissblåsan eller krampen i kinderna. Efter honom blev det paus och då sprang jag allt vad benen bar för att komma långt fram i toakön, vilket jag gjorde. Och det var tur annars hade det skett en olycka...
Efter pausen var det Måns Möllers tur. Han är också skitrolig. Känns som han är lite spontan och hittar på lite eftersom ibland men det funkar ju, för skrattar gör man. Han är aningen fulare i mun än de andra tre men men nån ska väl va det oxå.
Sist och möjligtvis minst var det mannen, myten, legenden, han som jag faktiskt mestadels gick dit för att se: allas våran BJÖRN GUSTAFSSON!!! Men jag måste säga att lite besviken var jag. Visst han var rolig och vi skrattade men han var inte så bra som jag trodde. Det var väl så att man hade byggt upp förväntningarna under en längre tid och då kom han inte riktigt upp i den nivån men det hade nog inte varit så lätt heller. Hursomhelst så är han grymt bra och jävligt söt att titta på.Extra + att de hade med Stephen Simmonds som D.J/presentatör.

En kväll som var kanon på alla sätt, bra mat, grym underhållning men framför allt suveränt sällskap. Tack Ida för att du inte kunde och tack tjejer för att ni vill ha mig med istället! Och tack Kerstin för skjutsen hem!

Idag har T:s moffa och yngsta morbror varit här och hälsat på, fikat och lekt. T tyckte det var skitkul när de kom och skittrist när de gick.

Nu ska jag och my love göra räkmackor och kika på en film.


"Den vackraste stunden i livet var den när du kom"